Detaljerad kursbeskrivning för 1-årig eftergymnasial utbildning till Äventyrsguide

Presentation av olika delmoment i kursen

Utbildningen genomförs till stor del i temaveckor under året och omfattningen av de olika delmomenten framgår under respektive delmoment.

Innehållet i utbildningen kommer att anpassas efter förutsättningar såsom deltagarnas intresse och kunskaper, trender inom branschen och väderförhållanden för att skapa ett så givande och roligt år som möjligt.

Nedan ser ni exempel på innehåll i de olika delmomenten.

Friluftsteknik

Syfte med delmomentet:

Att ge deltagarna egna färdigheter i grundläggande friluftsteknik under barmarksäsong. Dessa färdigheter ligger till grund för att senare kunna arbeta med grupper utomhus.

Exempel på innehåll:

Klädsel, materialval, utrustning för friluftsliv
Lägerbygge, eldning, matplanering och matlagning ute
Användning av kniv, såg och yxa
Vandring, turteknik, orientering, kartkunskap och turplanering
Övernattning i tält och vindskydd
Mat, dryck och kroppens behov
Att hålla sig torr, varm och mätt oavsett väderlek
Paddling i öppen kanot (Svenska kanotförbundets GSRT-kurs)

Omfattning:

Den grundläggande utbildningen sker under de första veckorna och är huvudsakligen praktisk. Delmomentet återkommer i alla delar av utbildningen som omfattar praktiskt friluftsliv vilket innebär åtskilliga veckor under året.

Exempel litteratur:

Uteliv på sommaren, Lars Fält
Skogsliv, Lars Fält

Fördjupning introduktion

Syfte med delmomentet:

Att ge deltagarna en inblick i de olika fördjupningarna och hur man yrkesmässigt kan arbeta med dessa. Att ge grundutbildningar så att deltagarna kan paddla, cykla och klättra på egen hand

Exempel på innehåll:

Prova på klippklättring samt grundkurs i topprepsklättring (så kallat grönt kort). Havskajaktur samt kanadensartur (öppen kanot) inkluderande gult paddelpass samt GSRT-kurs (säkerhetskurs). Introduktionsdag med mountainbike (MTB).

Omfattning:

Delmomentet genomförs under en eller två temaveckor i början på utbildningen.

Exempel på litteratur:

Branschorganisationernas kursnormer i förekommande fall

Vinterfriluftsliv

Syfte med delmomentet:

Att ge deltagarna grundläggande färdigheter i vinterfriluftsliv i skog- och fjällmiljö. Efter genomgången utbildning ska deltagarna kunna genomföra egna turer i dessa miljöer.

Exempel på innehåll:

Utrustning och klädsel för vinterfriluftsliv
Friluftsteknik i vintermiljö (matlagning, lägerbygge m.m.)
Turplanering för vinterturer
Skidåkning med turskidor
Skidturer med övernattning i snöbivack och tält.
Långfärdskridsko - åkteknik, vägval m.m.
Iskunskap, säkerhetsutrustning och säkerhetsprocedurer för långfärdskridsko

OBS! Långfärdsskridsko och iskunskap kan endast genomföras om is bildas i närområdet.

Omfattning:

Delmomentet genomförs under minst två veckor utspridda under vintern.

Exempel på litteratur:

Allen & Mike´s really cool backcountry ski book, Allen O´Bannon
Uteliv på vintern, Lars Fält
Stora boken om långfärdsskridsko, Mårten Anje

Friluftssäkerhet

Syfte med delmomentet:

Att medvetandegöra deltagarna i olika aspekter av säkerhet gällande friluftsliv och äventyrsaktiviteter.

Att ge deltagarna tillräckliga kunskaper i första hjälpen och förebyggande säkerhetsarbete för att kunna ansvara för grupper i naturen.

Exempel på innehåll:

Första hjälpen-kurs i terräng, inklusive hjärt- och lungräddning (NOLS WFA-kurs)
Kunskaper i förebyggande säkerhetsarbete i planering och förberedelser för de aktuella aktiviteterna. Bedömning av faktorer som deltagares förutsättningar, gruppstorlek, väderförhållanden, miljö med mera.
Utformning av säkerhetsplaner och riskanalyser

Omfattning:

Grundutbildning med första hjälpen-kurs och förebyggande säkerhetsarbete genomförs under en temavecka. Tillämpning i samband med de olika arrangemangen och turerna under året.

Exmpel på litteratur:

Vildmarksmedicin, Olivia Kiwanuka
Första hjälpen i terräng, Marie Nordgren
Internt kursmaterial NOLS
Konsumentverkets material om systematiskt säkerhetsarbete

Naturguidning och ledarskap

Syfte med delmomentet:

Att ge deltagarna goda förutsättningar för att kunna ansvara för grupper som guide eller vägledare inom sina kompetensområden.
Att ge deltagarna förståelse för gruppdynamiska processer som deltagare i en grupp. Att ge en inblick i pedagogik och träna på praktiskt ledarskap i rollen som guide.

Exempel på innehåll:

Undervisningen stödjer sig mot den nationella normen för naturguider med moment som:

Planering, organisation och logistik gällande turer, arrangemang och pedagogiska upplägg.
Teoretisk och praktisk undervisning i guidning/turledning - hur man hanterar en grupp.
Kommunikationsförmåga och berättarteknik
Värdskap och service
Grundläggande grupp- och ledarskapsutveckling
Grundläggande pedagogik
Natur, kultur och historia

Omfattning:

Delmomentet genomförs dels som temaveckor, dels vävs in i andra praktiska delmoment och genomsyrar hela utbildningsåret. Total tid för delmomentet är minst 6 veckor.

Exempel på litteratur:

Praktisk Interpretation, SLU Centrum för naturvägledning (PDF)
Att guida grupper i naturen, Tom Danielsson m.fl.
Guide och reseledare, Eva Erlandsson
Friluftslivets pedagogik, Britta Brügge
Det goda värdskapet, Jan Gunnarsson
Nyfiken Grön, Sveriges natur

Naturturism och entreprenörskap

Syfte med delmomentet:

Att inspirera till att starta och driva egna projekt
Att inspirera till konceptutveckling och paketering av ett koncept
Att ge en inblick i hur man kan leva och jobba med naturturism
Att ge en inblick i hur man startar och driver ett eget företag

Exempel på innehåll:

Föreläsning och samtal med företagare i branschen som ger inspiration och tips.
Föreläsning och grupparbeten/individuella arbeten kring naturturism.
Egen konceptutveckling kopplat till praktiskt genomförande av guidearrangemang.
Undersökande uppgifter under deltagarnas praktik kopplat till den aktuella arbetsplatsen.

Omfattning:

En temavecka samt praktisk tillämpning vid egna projekt och arrangemang.

Exempel på litteratur:

Personligt entreprenörskap, Stefan Olsson
Skatteverkets hemsida

Delmoment valbara fördjupningar

Deltagarna har möjlighet att välja en av nedanstående huvudfördjupningar. Syftet är att ge deltagaren fördjupade kunskaper och i de fall det är möjligt uppnå ledarnivå inom valt område. Utbildningen består av lärarledd undervisning, egen träning samt planering och genomförande av arrangemang/turer.

Omfattning:

Under utbildningsåret läggs minst 7 veckor på den valda huvudfördjupningen. Dessutom tillkommer praktisk tillämpning i samband med arrangemang.

Utöver huvudfördjupningen kan en extra fördjupning mot mountainbike (MTB) väljas. Denna genomförs som en ledarutbildning på två dagar motsvarande friluftsfrämjandet MTB-ledare. Denna ledarutbildning kräver vissa förkunskaper.

Fördjupning Klättring

Syfte med delmomentet:

Att ge deltagarna en gedigen utbildning inom klippklättring.
Att ge deltagaren den kunskap och erfarenhet som är nödvändig för att uppnå en
ledar/instruktörsnivå inom klättring.
Att ge deltagaren den systemförståelse som är nödvändig för att kunna arbeta på höghöjdsbanor och liknande anläggningar.

Exempel på innehåll:

Utbildningen täcker kurserna grundkurs klippa, fortsättningskurs i klippklättring, sportklätterkurs, klätterledarkurs och räddningskurs 1. För redan aktiva klättrare kan målet vara att uppnå nivåerna hjälpinstruktör eller klippklätterinstruktör enligt svenska klätterförbundets (SKF) normer. Deltagare utan tidigare klättererfarenhet får en gedigen grundutbildning enligt SKF:s normer och kommer en god bit på vägen mot ett framtida instruktörskap. Ett realistiskt mål för alla är att bli godkända klätterledare. Utbildningen består av instruktion/coaching, egen träning, praktik med grupp samt litteraturstudier och teoretiska uppgifter.

Exempel på litteratur:

Stora boken om klättring, Nils Ragnar Gustavsson
Avancerad klättring och repteknik, Nils Ragnar Gustavsson

Fördjupning Havskajak

Syfte med delmomentet:

Att ge deltagarna en gedigen utbildning i havskajakpaddling.
Att ge deltagaren den kunskap och erfarenhet som är nödvändig för att uppnå en instruktörsnivå eller ledarnivå inom paddling.

Exempel på innehåll:

Utifrån eventuell tidigare erfarenhet och personliga förutsättningar utbildas deltagaren i svenska kanotförbundets utbildningssystem. Vilken nivå man uppnår bestäms av tidigare erfarenhet, personliga förutsättningar och ambitionsnivå. Grundläggande säkerhetskurs får alla. För redan aktiva paddlare kan Blått paddelpass samt Kajakledare 1 vara realistiska mål. För deltagare utan tidigare erfarenhet är Grönt paddelpass samt Kajakledare 1 realistiska mål. Utbildningen består av instruktion/coaching, turpaddling, egen träning, praktik med grupper samt litteraturstudier och teoretiska uppgifter. Målet för utbildningen sätts upp av den enskilde deltagaren.

Exempel på litteratur:

Stora boken om kajakpaddling, Staffan Ekholm

Fördjupning Skog & vatten

Syfte med delmomentet:

Att ge deltagaren fördjupade kunskaper i friluftsteknik i skog och mark
Att ge deltagaren fördjupade kunskaper i kanadensarpaddling (öppen kanot)
Att förbereda deltagaren för att ansvara för grupper vid olika arrangemang i skog och på vatten

Exempel på innehåll:

Innehållet kan till stor del väljas av deltagarna och utbildningen består av såväl lärarledd undervisning som egen träning, egna projekt/turer, praktik och studiebesök. Vanliga moment är:

Kanadensarpaddling enligt svenska kanotförbundets utbildningsystem. Grönt paddelpass och Kanadensarledare 1 är realistiska mål. Paddling i strömmande vatten (fors) samt i sjöar.
Forntida teknik/bushcraft (exempelvis: flottbygge, vattenövergångar, fördjupade eldtekniker, näverhantverk m.m.)
Bäversafari, orrlek, djurspårning och liknande
Planering och genomförande av långturer till fots eller med kanot
Fiske

Exmpel på litteratur:

Canoeing, Ray Goodwin
Eldmat, Eric Tornblad
Path of the paddle, Bill Mason
Skogsliv, Lars Fält
Vildmarksboken, Lars Monsen

Praktik

Under utbildningsåret ingår minst 2 veckors praktik på relevanta praktikplatser, exempelvis eventföretag, guidebyråer, kanotcentraler, höghöjdsbanor, friluftsorganisationer, friluftsbutiker, klättergym etc. Deltagarna är ansvariga för att ordna sina egna praktikplatser. Utöver de schemalagda praktikveckorna har deltagarna möjlighet att även göra praktik under lov.