Historia – Färgelanda

Dalslands folkhögskola i Färgelanda slog upp sina portar en disig och fuktig första november 1905. Skolans första rektor Josef Thorson skrev senare att dagen innehöll en högtidlig feststämning. Den svenska flaggan var höjd runtom i Färgelanda och besökarna var uppklädda i högtidskläder. 24 deltagare kunde ta sin plats i skolbänkarna.

Redan år 1881 fanns planer på att bilda Dalslands folkhögskola, men idén möttes av ett visst motstånd. Det fanns åsikter som menade att allmogens ungdomar behövdes hemma för att hjälpa till på gårdarna.

Under samtalen om Dalslands folkhögskola fanns tre orter som föreslogs för folkhögskolans placering: Färgelanda, Mellerud och Bäckefors.

1904 behandlades frågan på Färgelandas kommunalstämma. Här hördes både positiva och negativa åsikter. Torparen Karl Johansson från Årbol var upprörd, spottade ut sitt snus och menade att folkhögskolan skulle göra eleverna till bondherrar. Han ansåg att skolan skulle bli onödig. Kyrkoherden Beckman var desto mer positiv och han yrkade på att det skulle vara bra för bygden att få en folkhögskola. Efter diverse olika turer och en kraftsamling från lokalbefolkningen hamnade skolan slutligen i Färgelanda.

Färgelanda var ett jordbrukssamhälle som hade en framväxande samlad bebyggelse runt sekelskiftet 1900. Detta var en följd av att Lelångebanan mellan Uddevalla och Bengtsfors byggdes. Folkhögskolan och det lokala sågverket bidrog till att orten fortsatte växa under 1900-talet.

Skolans första kurser bestod av vinterkurser med jordbruksskola för unga män och sommarkurser med lanthusmorsskola för unga kvinnor.

Skolan och världskrig

Under skolans drygt hundraåriga historia har samhället genomgått stora händelser med både finanskriser, epidemier och krig. I bevarade källor kan vi bland annat läsa om hur skolans deltagare och personal liksom invånarna i Färgelanda gick samman för att hjälpa finska flyktingar under andra världskriget. Det gjordes olika typer av pengainsamlingar till förmån för olika organisationer i Finland och Färgelandaborna öppnade upp sina hem för de finska flyktingar som tog sig hit.

Utbyggnader och nedläggningshot

Sedan 1905 har skolans verksamhet vuxit samtidigt som den på senare år varit nedläggningshotad. När skolan bildades började verksamheten i övervåningen i det lokala bankhuset. Redan året därpå byggdes skolans första egna byggnad. Under åren har flera hus tillkommit och några har rivits, det senaste tillskottet kom 1994 i form av internatet Nybo, som är tillgänglighetsanpassat.

På 1980-talet tillsattes en utredning för att eventuellt lägga ner folkhögskolan i Färgelanda – deltagarantalet hade minskat kraftigt – men verksamheten fick vara kvar. Så sent som 2019 tog folkhögskolestyrelsen initiativ till ytterligare en utredning om att lägga ner skolan och göra om den till en dagfolkhögskola. Anledningen var att man behövde spara pengar. Personal och deltagare engagerade sig genom demonstrationer, brev till styrelsen och namninsamlingar.

Även denna gång beslutades att skolan och internatet fick vara kvar. Man konstaterade att Dalslands folkhögskola i Färgelanda är en viktig plats för utbildning, bildning och personlig utveckling.

Mer historia finns på Dalslands folkhögskolemuseum

I Färgelanda finns ett folkhögskolemuseum där du kan läsa mer om folkhögskolans historia på orten.

Dalslands folkhögskolemuseum