Historia – Trollhättan

1980-talet: Projektet Klingan blir starten

I början av 1980-talet, närmare bestämt den 26 september 1983, startade projektet Klingan. Det var ett försök att hitta en meningsfull sysselsättning för många unga som hamnat i arbetslöshet i den rådande konjunkturnedgången i början av 80-talet. Nisse Söderqvist, en av grundarna, berättar att han just gått klart folkhögskolelärarprogrammet och att han sedan länge haft tjänst på Trollhättans kommuns fritidsförvaltning. Han brann för att starta en utbildning i producentkooperation som skulle bestå av en kombination av praktik och teori. Utbildningen skulle vara så likt ett vanligt arbete som möjligt. Nisse Söderqvist berättar att man till exempel startade klockan sju på morgonen och höll på fram till sexton på eftermiddagen. Man hade heller inte skollov utan utbildningen pågick under 60 veckor under ett och ett halvt år. Deltagarna växlade praktik under halva dagen med teori i form av studier i bland annat svenska, engelska, historia, ritningslära, maskinkunskap, kooperationskunskap eller arbetsmiljökunskap.

För att kunna starta sökte man intressenter och Trollhättans kommun blev en av parterna som bidrog med en miljon kronor per år. Vidare kom SSU och ABF att bli del i projektet. I det läget kom Nisse Söderqvist att höra talas om att Dalslands Folkhögskola hade svårt att få tillräckligt med elever och därför var i en riktigt svår situation. Det fanns elevveckor över och därför tog Nisse kontakt med dåvarande rektor. Detta ledde fram till att Dalslands folkhögskola gick in i projektet i form av att bidra med lärare. På så sätt kom folkhögskolan till Trollhättan.

Från början startade projektet vid Stridsberg och Biörks industri, beläget på Knorren i Trollhättan, där bland annat modellverkstaden blivit ledig. Den lokalen var utmärkt för projektets praktiska del. En viktig fråga var elevernas uppehälle. Det visade sig mycket svårt att få ihop alla delar eftersom deltagarnas ersättningar skulle finansieras genom en kombination av olika bidrag och ersättningar. Nisse Söderqvist berättar att det inte var lätt att få allt på plats rent regelmässigt utan många olika hinder dök upp på vägen. Först sade till exempel Arbetsförmedlingen i Trollhättan nej, men efter besök på Länsarbetsnämnden i Borås så fick man dispens. Tidsgränser för särskild kurs på folkhögskola krånglade till det, rena datasystemsproblem med kommunens löneutbetalningssystem och liknande var andra hinder som skulle övervinnas. När utbildningen startade var inte alla problem lösta, utan det kom att fortlöpande vara bekymmersamt för deltagarna.

Verksamheten fick mycket uppmärksamhet eftersom det inte fanns många liknande projekt vars syfte var att deltagarna själva skulle starta och driva företag i form av producentkooperativ. 1985 kom till och med statsminister Olof Palme på besök. Under slutet av 80-talet fanns det till och med en idé om att göra Klingan till en egen folkhögskola i Trollhättan och från Skolöverstyrelsen, som på den tiden styrde folkhögskolorna, fanns en positiv inställning. Det stoppades dock av politikerna i området som insåg att detta hade bidragit till svårigheter för Dalslands folkhögskola och därför kom istället den kopplingen att stärkas. När så Trollhättans kommun drog sig ur Klingan i slutet av 80-talet kom därför Dalslands folkhögskola att ta över som ensam ägare.

1990-talet: Lågkonjunktur, datautbildningar och SFI-kurser

Verksamheten kom på så sätt att ombildas till Dalslands folkhögskola, Dagfolkhögskolan i Trollhättan. Jan Kirudd, dåvarande rektor för Dalslands Folkhögskola, berättar att man nu flyttade verksamheten till Karlstorpsskolan där det fanns lediga lokaler. Där blev man snabbt trångbodda och en möjlighet öppnades när Egnahemsskolans lokaler blev lediga. Där hade landstinget bedrivit vårdskolans verksamhet och därmed renoverat och iordningställt den gamla folkskolan. Jan Kirudd minns att man först bara använde huvudbyggnaden men att man snart utökade verksamheten radikalt när arbetslösheten omkring 1993 års lågkonjunktur sköt i höjden. Detta sammanföll med att flyktingströmmar från forna Jugoslavien, Irak och Afrikas horn tog fart.

Allt sedan den tiden har skolan i Trollhättan haft en stor allmän kurs med flera uppdragsutbildningar. Huvuddelen av kurserna har också varit inriktade på att arbeta med svenska för invandrare och många nyanlända har passerat igenom skolans olika utbildningar på sin väg in i det svenska samhället. 1994 fick också skolan möjlighet att starta ett mycket långlivat samarbete med Afasiföreningen. Denna verksamhet har dels bestått i regelbundna träffar veckovis på skolan och en årlig, sju dagar lång, kortkurs förlagd på Dalslands Folkhögskola i Färgelanda.

En annan viktig del av verksamheten i början av 90-talet var datautbildning. Skolan satsade tidigt på att vara väl framme på IT-området. Redan 1994 skaffade sig skolan access till internet. Under 90-talet kom också många i trestadsområdet att gå allmän kurs genom att riksdagen bestämt genomföra det så kallade ”Kunskapslyftet” som innebar att alla skulle vidareutbildas och nå gymnasiekompetens.

2000-talet: EU-projekt och Navet

I början av 2000-talet kom också skolan att bedriva EU-projekt med IT-inriktning och språk och något tidigare startade också skolan en inriktning för dyslektiker. Runt 2005 växlade skolan in på ytterligare ett nytt spår genom Navet som var ett samarbetsprojekt i Västragötalandsregionen vars målgrupp var långtidssjukskrivna kvinnor som arbetat inom vården och det pågick under en sexårsperiod. De hade drabbats av utmattningssyndrom och andra liknande problem på grund av dålig arbetsmiljö inom vårdsektorn.

2010- och 2020-talet: Flytt till nya lokaler och särskilda kurser

År 2010 startade ADGL i liknande anda. Det var ett treårigt ESF-projekt vars syfte var att stärka individer som hamnat långt från utbildning och arbete på grund av psykisk ohälsa.

Under 2010-talet började så skolans lokaler bli allt mer slitna och bristfälliga och 2017 flyttade verksamheten till nyrenoverade och tillgänglighetsanpassade lokaler i Swedenborgs center. Sedan dess har den stora andelen SFI-utbildningar jämte den allmänna kursen kompletterats med ett antal särskilda kurser såsom integrationspedagogsutbildningen, vilken flyttade från Färgelanda till Trollhättan hösten 2019. Hösten 2020 startade en vårdutbildning.

I dag är vi återigen en av Sveriges största folkhögskolor.

Sammanställt av:

Anna-Lena Öhman, Lärare på Folkhögskolan i Trollhättan, 2020-10-04